Visar inlägg med etikett Finanskrisen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Finanskrisen. Visa alla inlägg

torsdag 29 januari 2009

Prioriteringar

Läste precis på the Guardian, att FN halverar de matportioner som delas ut i Zimbawe, eftersom man precis som alla andra är drabbade av krisen.

Samtidigt fick Obama igenom ett 825 miljarder dollars bail-out program i kongressen för att rädda banker och bilindustri...

måndag 15 december 2008

Hårda tider...

För ett tag sedan hade jag en diskussion med en svensk kompis, där vi kom fram till att det är svårt att jämföra krisne nu med hur det var "förr".

Men faktum är: det finns människor som inte har råd att äta det de borde äta i Stockholm idag. Precis som det fanns 1935. De flesta människor överlevde krisåren utan att svälta ihjäl, precis som nu.

Det är svårt att föreställa sig fattigdom när man förknippar den med svartvita foton. Den som tvivlar på att det här är riktigt tuffa tider, åtminstone i USA kan ta en titt här. Associated Press kablar ut att antalet hungrande och hemlösa i USA ökar dramatiskt. Jag lovar er - en tom mage känns likadant framför en färg-tv köpt på kredit som den gjorde på föräldrarnas gård, obelånad och full medgrönsaker runt om.

I USA har ju sedan länge andelen fackanslutna varit låg, vilket innebär att kostnaden för deras upphälle när de mister jobbet faller på kommunen. Som inte längre har pengar till det, rapporterar NYT .

Undrar förresten hur regeringen Reinfeldt tänkte när de drev ner fackföreningsmedlemsskapet? En medlem i A-kassan finansierar genom sin avgift sin egen försäkring. En anställd som inte är med i A-kassan hamnar på socialbidrag, och måste alltså försörjas av samhället... Vad det vad de ville? Det är det de får i alla fall...

Det finns en missuppfattning att fackföreningar är motståndare till kapitalismen. I själva verket har de alltid tjänat till att jämna ut inkomstskillnader som är skadliga för systemet och till att disciplinera arbetskraften. Hur hade Sverige sett ut utan LO? Grekland ger kanske en hint om det.

När pengarna till arbetslösa tar slut infinner sig frågan... varför inte "baila" ut dem? Om man trolla fram miljarder ur hatten för att försörja företag inom finans- eller bilbransche, varför kan man inte gör det för att försörja människor?

Det kan man naturligtvis, och det är väl det första som komemr att hända när kommunernas pengar tar slut. Det finns naturligtvis ett problem i batra trycka uppp pengar och ge dem till människor som inte producerar något. Moderaterna ser utmärkt väl problemet när det kommer till den enskilde, tyvärr ser de inget problem när SAAB vill leva på bidrag.

Problemet är att systemet bygger på att folk tror att pengar representerar ett reelt värde. Det gör de inte, de är bara siffror från en datamaskin. Alla pengar som finns i världen idag ör inte vinst från produktion, det är pengar som lånats ut, men som inte fanns innan de lånades ut. Kolla här... (Tack till marilena som visade mig videon på Vimeo.com)


Money as Debt (Greek Translation) from Alogo Skoufis on Vimeo.


När marknaden tappar förtroendet för pengar kollapsar de... det är precis vad som händer just nu, och bail-outs gör knappast något bättre.

Jag vet inte vad som händer när folk förstår det. En del kommer sluta jobba, och kräva att pengar trycks upp för dem som de trycks upp av bankerna. De klokaste kommer att försöka ta sitt öde i egna händer... i nästa innlägg ska jag försöka skissa upp en framtidsvision.. den kommande anarkismen.

Pensum: The coming Anarchy (Robert Kaplan)

onsdag 26 november 2008

Farligt läge

Richard Swartz har sorgligt rätt i allt han säger i den här läsvärda debattartikeln i SVD. Sydösteuropas samhällen är mycket mottagliga för främlingsfientlig populism. När arbetslösheten breder ut sig i Rumäniens bilindustri och Bulgariens byggnadsbranch finns det politiker som är redo att utan skrupler använda missnöjet för att få makt. T.ex Corneliu Vadim Tudor och Ataka .

"Judar finns dock inga längre" skriver Swartz. Visst finns det några judar, men upp runt 10 % zigenare som lever utanför samhället. (10% tar jag ur huvudet. Den egentliga siffran varierar från land till land och är svår att belägga)I Bulgarien vinner Ataka också missnöjesröster på att hetsa mot turkar. I Rumänien får man alltid med sig någon på att hetsa mot Ungrare. Men zigenarna är hackkycklingen, allas strykpåse.

Den som intresserar sig för den nuvarande krisen, och tror att det är en större omvälvning än en vanlig finansbubbla, hittar nog mycket god läsning framöver på Michael Panzers nya blogg When Giants Fall. Den kommer säkert vara lika fokuserad på USAs som hans gamla Financial Armageddon, men om man har tid är det bra läsning.



måndag 20 oktober 2008

Då är det farväl till släkt och vänner

Med en lättnadens suck läste jag die Zeit´s första sida idag. den tyska regeringen villkorar stöd till banker. Varför jag tycker det är en bra hoppas jag att jag har förklarat. Jag kan acceptera att vi måste rädda finanssystemet, men jag skulle gärna vilja att någon förklarade pedagogiskt och tydligt exakt hur människors liv skulle påverkas av en global kollaps.

Inte så att jag inte inser att det skulle bli problem. Men det ligger väl också ett problem i att rädda fallfärdiga banker... De pengar de lånat ut finns ju faktiskt inte, och kommer inte att finnas nästa år heller. Så nästa gång någon frågar efter dem får vi bankskris igen. Och skattebetalarna får betala "högst" 1 500 miljarder" kronor igen... Dessa 1 500 miljarder låter ganska mycket monopolpengar för mig, så jag tror inte att de kan avvärja en framtida kris. Kanske förvärrar de den.


Men ändå... om någon lyckas förklara för mig VARFÖR vi måste leka med monopolpengar för att återställa marknadens förtroende i monopolpengar så säger jag inte emot. Däremot är jag inte dummare än att jag förstår att det kommer kosta alla oss som inte jobbar på Wall Street mycket pengar, i en blandning av vänster och högerregeringars sämsta sidor - nedskärningar och instabila statsfinanser. Det är där Björn Afzelius kommer in i bilden...

Det första de tyska politikerna kommer att kräva av bankerna är att löner för ledningspersoner begränsas till blygsamma 500 Miljarder Euro per år. Det är förbannat mycket pengar, särskilt till någon som har gjort bort sig fundamentalt, men kom igen Merkel. Hur omoraliska höga löner än är, är det inte de, utan systemet i sig som är problemet. Men som Björn Afzelius påpekar i "farväl till släkt och vänner" - det är så mycket enklare att skälla på en politikers eller CEO´s personliga omoral, an att ställa dem till svars för vad de gör med våra pengar och liv.

Tyvärr hittade jag inte "Farväl till släkt och vänner" på Youtube, så det får bli en annan av Björns godingar på temat moral.


björn afzelius medan bomberna faller

måndag 13 oktober 2008

Catchers in the Rye

Hm... ska bli intressant att se om helgens politiska beslut på EU-nivå lyckas rädda bankerna. Och ännu mer intressant att se vad som händer sen. Om de inte lyckas antar jag att "krisen" växer sig ännu större... Men så länge den håller sig till börsen drabbar den den som har pengar hårdast. Min mormor t.ex. som bor i en hyreslägenhet har knappast drabbats alls än.

Men vad händer om räddningspaketen lyckas? Planerna går ju i princip ut på att staten garanterar bankernas affärer som jag förstår dem. Säg att staten pumpar in en miljard Euro i bankmarknaderna, och att allt blir frid och fröjd sen. Var kommer de pengarna ifrån?

Antingen ifrån statsbudgeten, alltså mormors pension. Eller också är de nytryckta pengar, den lösning man valt i USA. Den lilla ekononomiska kunskap jag har säger mig att det kommer att leda till en inflation som är högre än vi sett på länge i väst. Säg att den blir 10 % i Sverige... vad blir den då i växande ekonomier som Bulgarien, där inflation närmast måste vara omöjlig att bli av med i ett marknadssystem. 30 %?

Det kommer alltså vara min mormor, och de fattiga baborna på Balkan som betalar kalaset. De som förlorat pengar får tillbaks dem, de som inte har de får lida av sämre statsfinanser som kommer slå även mot kommunernas, och hög inflation. Vem tycker att det är rättvist? Ingen. Inte Marx. Inte Göran Persson. Kanske Reinfeldt, men knappast JS Mill eller Milton. Priset för att rädda aktiemarknaden borde delas i förhållandet till aktieinnevhavet.
 
Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 3.0 Unported License.