Ärligt talat... det som händer i Grekland just nu skakar om mig, eftersom att det är så svårt att förstå. Från vilket håll man än ser på saken. I Bulgarien skulle det vara helt otänkbart med kravaller. Än mindre ockupation av universitet. En brasklapp: Om Bulgarien och Östeuropa fortsätter att utvecklas ekonomiskt och socialt så kommer en generation av zigenarungdomar att börja på universitetet om kanske tio år. Där har vi en grogrund för manifest missnöje och kravaller i Sofia. Men det är långt kvar dit.
Från ett Svenskt perspektiv är det också svårförståeligt. Det mesta jag läst online är mer eller mindre välmenande försök att förklara något man inte har en aning om... Högern tycker synd om husägarna vars hus går upp i lågor, utan att fundera på varför det händer i Athen och inte i Berlin. Vänstern ser det som ett resultat av polisens hårdare tag, men även det är tämligen orimligt. Kan ni tänka er tre (kanske blir det fler) dagars kravaller i Stockholm som svar på någonting den svenska regeringen eller polisen gör? Inte ens FRA och IPRED väckte sådana känslor.
Tidningsartiklar säger inte mycket heller. Anders Hellner noterar att Grekland (precis som Norge) har en stark utomparlamentarisk vänster och att folk är "förbannade". Det är väl ganska milt sagt...
Det enda jag kan se är att jag itne förstår, och att det ligger mycket historia bakom. Den här frustrationen har byggts upp under generationer, inte en eftermiddag. Vi tror så lätt att historien försvinner när vi blir lite rikare, får TV och snyggare bilar, vilket är vad som hänt i Grekland de senaste åren. Men vi glömmer inte vår historia, även om vi vill.
Från ett Svenskt perspektiv är det också svårförståeligt. Det mesta jag läst online är mer eller mindre välmenande försök att förklara något man inte har en aning om... Högern tycker synd om husägarna vars hus går upp i lågor, utan att fundera på varför det händer i Athen och inte i Berlin. Vänstern ser det som ett resultat av polisens hårdare tag, men även det är tämligen orimligt. Kan ni tänka er tre (kanske blir det fler) dagars kravaller i Stockholm som svar på någonting den svenska regeringen eller polisen gör? Inte ens FRA och IPRED väckte sådana känslor.
Tidningsartiklar säger inte mycket heller. Anders Hellner noterar att Grekland (precis som Norge) har en stark utomparlamentarisk vänster och att folk är "förbannade". Det är väl ganska milt sagt...
Det enda jag kan se är att jag itne förstår, och att det ligger mycket historia bakom. Den här frustrationen har byggts upp under generationer, inte en eftermiddag. Vi tror så lätt att historien försvinner när vi blir lite rikare, får TV och snyggare bilar, vilket är vad som hänt i Grekland de senaste åren. Men vi glömmer inte vår historia, även om vi vill.
2 kommentarer:
Vi ser det inte alla som ett reaultat av polisens hårdare tag. Men det är en bidragande orsak. Men det är främst ett resultat av socialt missnöje och förtryck (läs fler inlägg hos mig, jag har skrivit många om det hela).
Anders, jag menar inte att alla i vänstern förenklar, och jag ville egentligen inte peka ut dig, heller. Vi håller nog med varandra om det mesta skulle jag gissa.
Det jag ville säga är att det är mycket mycket svårt att förklara fenomenet från någon smo helst ståndpunkt. Jag lever i Bulgarien. Politikerna här är knappast mindre korrupta än i Grekland och människor i allmänhet föraktar dem djupt. Men ändå är det otänkbart att de går ut på gatorna och slåss..
Varför är det så? Jag söker inte efter ett svar nu... ville bara beskriva att jag inte förstår. Ursäkta om jag missförstod dig på köpet :)
Skicka en kommentar